Människor har dansat i alla tider och än idag är det både en källa för folklig glädje som en hög form av finkultur; dansbandsfestivaler är populärare än någonsin och i världens operahusteatrar framförsta hundratals baletter jorden runt. Det finns människor som dansar eftersom de älskar musik eller för att komma i form, det finns människor som dansar som ett uttryck för religiös vördnad och det finns människor som dansar som en del av fysiskt och mentalt helande.

Dans är för alla och det syns redan i unga år; sätter man på en rolig melodi brukar små barn som knappt kan gå genast börja röra på sig. På barnkalas är musiken viktig eftersom alla, killar som tjejer, brukar vilja dansa och på dagis och i skolor är dans en del av utbildningen då man kan använda dans och musik som en del av inlärningen av till exempel siffror, bokstäver och ramsor.

En annan viktig aspekt av dans är att man fysiskt blir starkare och smidigare, liksom övar på viktiga funktioner som balans och koordination. Genom att dansa kan äldre patienter med svåra former av parkinsons eller alzheimers uppleva glädje och, märkligt nog, röra sig som om de aldrig varit sjuka och detta ger inte bara en allmän känsla av lycka utan hjälper också patientens allmäntillstånd.

Man har även insett dansens vikt när det kommer till mentala sjukdomar och tvångssyndrom, då dansterapi kan hjälpa en sluten eller blockerad patient att slappna av och ge fysisk avkoppling under några värdefulla minuter. Det finns sedan början av 1990-talet möjligheter att gå på dansterapi och man kan även utbilda sig till dansterapeut här.

Poängen med dansterapi, precis som i fallet med till exempel musikterapi eller målarterapi, är att en patient kan ge uttryck för känslor som han eller hon annars har svårt att förmedla. Det kan bero på ett trauma efter en otäck upplevelse, psykiatriska tillstånd som autism och OCD, eller en allmän känsla av depression eller hopplöshet. Det händer någonting med kroppen när man dansar och genom att gestalta det som man grubblar på ger man det en slags fysisk form som man sedan kan komma över. Är man ledsen eller stressad kan man själv erfara detta genom att sätta på en riktigt bra låt och dansa i vardagsrummet; genast mår man lite bättre och allt känns lite mer överkomligt.

Att dansa för att må bra eller för att visa hur man känner är en del av många kulturer och går långt bak i historien. Det finns speciella danser för att man skall eggas inför krig, för att sörja dem man förlorat, för att fira glada livsskeden och för att hylla dem man vördar. Genom att dansa i grupp ges individen en känsla av att tillhöra någonstans, liksom att sammanfoga ett samhälles många delar. Man blir en enhet och med det kan man klara allt.