Traditionell ritualdans

Rituell dans finns i de flesta kulturer och även om man inte tänker på att den svenska midsommardansen är rituell är den faktiskt det från början. Dans som är Dansare i svartvittrituell har funnits i alla kulturer som ett gemensamt uttryck när det sker kriser eller olika övergångar i livet. När ett barn föddes, vid bröllop eller vid begravningar samlades människor och dansade. Dans kunde även användas för att visa övergången från att vara ett barn till att bli vuxen. Rituell dans kan även användas för att påverka naturen och naturkrafter. Precis som man kan sälja faktura kan man dansa för att det ska börja regna snabbare.

Dans kan även användas för att återskapa ett tillstånd som kan ha beskrivits i kulturens myter, det vill säga ett extatiskt tillstånd som förenar kropp och sinne. Att gå i trans för att komma i kontakt med andevärlden eller naturen för att få läkande krafter eller information är också vanligt. Dans som har använts för att ändra ett medvetandetillstånd är vanligtvis väldigt repetitiv och rytmisk med trummor eller stampningar. Just upprepningen av ljud och rytmiska rörelser gör det enklare att förena kropp och sinne för att uppnå en känsla av att allt hör samman. Kroppen hör då också samman med naturen, universum och allt mystiskt som man inte kan se. Det är bevisat att dans lindrar psykologiska besvär och smärta, vilket är en anledning till att alla kulturer har dansat tillsammans. När man dansar tillsammans ökar halten av oxytocin, ett peptidhormon som skapar ökad tillit, stärker det sociala bandet till andra, samt minskar aggressioner och ångest. Att dansa tillsammans gör därför att stammen eller folkslaget får en känsla av samhörighet.

Dans i ritualmask

De allra flesta i Sverige idag förstår precis vad man menar om man talar om ”folkdans”. Detta är dock egentligen inte helt självklart, eftersom folkdans kan syfta på tre olika saker. Den vanligaste betydelsen är sannolikt de danser som dansades i mitten av 1800-talet (eller tidigare), både av allmogen och aristokratin. Ytterligare en betydelse är dock de danser som har förts vidare genom tradition, snarare än att de har lärts ut i dansskolor. Slutligen finns en tredje betydelse, då man med ”folkdans” avser de danser som har dansats av allmogen och landsbygdsbefolkningen.

Hur lång historia folkdanserna har varierar – några av de äldsta danserna som fortfarande dansas idag härstammar från medeltiden. I dessa fall handlar det oftast om ringdanser eller långdanser. Det finns också en annan typ av dans som har funnits under mycket lång tid, nämligen så kallade tävlings- eller skicklighetsdanser. Dessa framförs vanligtvis av män, och går så som namnet antyder ut på att dansarna ska visa sin styrka eller skicklighet genom dansens rörelser. Några kända exempel på sådana danser är halling, skinnkompass och björndansen. Den förstnämnda av dessa har beskrivits som ”en västskandinavisk folkdans från Norge […] med ekvilibristiska sparkar och djupa knäböjningar”. För att dansa den krävs med andra ord både styrka och skicklighet.

Majoriteten av alla folkdanser kan dock klassificeras som sällskapsdanser, det vill säga danser som dansas av ett par eller flera par tillsammans, i mer eller mindre koreograferade rörelser och mönster. Många folkdanser berättar en historia eller beskriver en händelse i livet, till exempel danser som ”Väva vadmal”, ”Långdans från Närke”, ”Tivedspolska” och ”Landskrona-kadrilj”.

En viktig del av folkdansen är så klart folkdräkten, som bärs vid alla uppvisningar och mer officiella danstillfällen. En folkdräkt består ofta av en mängd olika plagg, som kjol, blus, förkläde, hätta och sjal, och tillsammans bildar de en ofta färgsprakande ensemble som kan användas som högtidsdräkt lika gärna som dansklädsel. Att låta sy upp en ny folkdräkt kostar åtskilliga tusenlappar, varför man bör behandla den man har varsamt. Det är till exempel viktigt att man förvarar den på rätt sätt mellan användningarna, för att inte riskera att den fläckas eller slits. En bra byrå med ordentligt med plats i lådorna är till exempel ett bra alternativ.

Folkdansen är levande på flera sätt idag. Dels växer det fortfarande upp generationer som får lära sig dessa danser av sina föräldrar eller morföräldrar, och som dansar folkdans i danssällskap. Dels bryter kreativa koreografer och dansare hela tiden ny mark genom att blanda in folkdansen i nya sammanhang och med andra danser, för att bryta ned gränserna mellan det traditionella och det nya. Det gäller till exempel Andreas Berchtold, en av medlemmarna i gruppen Sinkelipass, som dansar folkdans med en modern tolkning. Han menar att han ofta möter fördomar om folkdans, som att den bara hör hemma på Skansen. Berchtolds svar på detta är att folkdansen är hans liv, inte bara en tradition han utför vissa tillfällen på året, och att medlemmarna i hans grupp har samma förhållningssätt till folkdans som andra dansare har till moderna danser. Folkdans är ju också något som har vuxit fram ur verkliga livet, inte som en turistattraktion på Skansen.

Alla har vi varit små och suttit där i mammas eller pappas knä och viftat med armarna och kanske rört lite på kroppen när musik börjar spelas och sjunger med på babyspråk. Dagen kommer då vi plötsligt kan gå och när musiken sätts på så står man där och böjer lite på knäna, kanske snurrar runt några varv eller springer runt. Man ser på barns ögon hur lyckliga de är när de gör sina egna små danser och för dem är detta den första dansen. Att få röra på kroppen är viktigt oavsett ålder och ju äldre vi blir så utvecklas dansen. Vagga barnen och sjung för dem när de är små, dansa med dem i famnen när de fortfarande bara kan sitta och släpp sedan loss och dansa runt med dem när de kan gå. På detta viset tränas kroppen samtidigt som de har roligt och det är dessutom bra för hälsan.

Dans ger glädje och energi

Har du en son eller dotter som står på en plats och stampar runt, då kanske du har en ny blivande steppdansare i familjen. Kanske tycker de om att snurra runt och hoppa på ett ben, ja, då kan en balett dansör eller dansös vara på väg att utvecklas. Oavsett vad de gör och hur de gör det utger detta glädje och energi och något man ska låta barnen göra och helst tillsammans med dem så länge man kan och får. Barnen får även koordination, balans och motorik träning genom att dansa och de får även en känsla för musiken. Vi vet ju själva vilken skön känsla det är när man svänger runt och släpper loss på dansgolvet och hur kul man har det. Glädjen som sprids i hela kroppen och den där tryckaren som får kroppen att vila ut en liten stund. När barnet är ledsen eller arg på någon, sätt på lugn musik, ta upp barnet i famnen och håll dem tätt intill dig och efter en stund har barnet med all säkerhet lugnat ner sig eller börjat skratta igen. Låt barnen se dig dansa och tro det eller ej, snart börjar de dansa som dig.

Ordna småbarns disco

Det är dags för barnkalas och du sitter där och tänker “Jaha, vad ska man hitta på denna gången?”. Varför inte ordna ett litet småbarns disco? Det kvittar vilken ålder barnen har så länge de har kul. Mellan lek och tårta eller glass finns det inget bättre än att låta de får släppa loss där på vardagsrumsgolvet, där bord med mera har flyttats undan och dansa gärna med dem och sjung tillsammans till låtarna. Det är inte bara äldre barn och vuxna som kan gå på disco, även mindre barn kan göra det och det kommer garanterat bli ett kalas man sent kommer att glömma. Barn som sitter i rullstol eller har någon diagnos kan också dansa och vara med i gemenskapen. Dans ger inte bara energi, bra balans med mera, utan även närhet och förståelse. Ju tidigare man låter barn få dansa tillsammans desto tidigare förstå dem att alla har olika dansstilar och kan skratta tillsammans åt alla olika moves de har.

De flesta har nog hört frasen “Nobody puts Baby in a corner” och vet exakt vilken film den kommer ifrån. Trots att Dirty Dancing har många år på nacken är det en film som står sig än. Redan 1987 hade filmen biopremiär i USA, men trots det har filmen idag fans som inte ens var födda då. Det som gör Dirty Dancing så speciell är den moderna Romeo och Julia-sagan, den fantastiska dansen och den härliga 60-talsmiljön. Allt börjar när Frances, eller Baby som hon senare kommer att kallas, åker på sommarsemester till ett pensionat. Där springer hon på dansinstruktören Johnny Castle och ljuv musik uppstår på flera sätt. Baby spelas i filmen av Jennifer Grey och rollen som Johnny innehas av Patrick Swayze som så tragiskt gick bort i cancer 2009. Till en början tycker nog Johnny att Baby är en naiv rikemansdotter, men ju mer de lär känna varandra, desto mer faller han för henne.

Romeo och Julia på 60-talet

Vänskapen och kärleken mellan Baby och Johnny uppstår när de börjar träna dans på allvar tillsammans. Det blir på det viset eftersom Johnny behöver en danspartner till en föreställning och Baby är den enda som finns tillgänglig. Sakta börjar de lära känna varandra, men ju närmare de kommer varandra, desto mer får omgivningen upp ögonen för den spirande romansen. Några som inte är speciellt glada över kärleken är Babys föräldrar, kanske allra minst hennes pappa. Familjen är av uppfattningen att Baby inte borde umgås med personalen på pensionatet de vistas på. När sedan ett missförstånd uppstår där Babys pappa tror att Johnny gjort en annan kvinna med barn känns romansen dödsdömd. Dirty Dancing fyllde 30 år 2017, men man kan säga att storyn påminner om en ännu äldre historia, nämligen Romeo och Julia. Här blir dock slutet mer lyckat än i den gamla klassikern och Baby och Johnny får genomföra sin dansuppvisning till slut. I filmen finns också musikstycken som blivit klassiker, till exempel romantiska “I had the time of my life”.

En klassiker som kommer stå sig många år

Det verkar inte heller som att människor tröttnar på denna film. Fortfarande tittar folk outtröttligt med förtjusning på när Baby spelar minigolf, semestrar, bär meloner, och inte minst dansar på pensionatet. Tillsammans med flera andra dansfilmer från åttiotalet, till exempel Flashdance och Footlose är denna film verkligen en klassiker. Trots att det gjorts många dansfilmer efter Dirty Dancing är de få som når upp till sådan kultstatus som den. Trots att filmen blev så populär hände dock inte mycket med huvudkaraktären Jennifer Greys karriär efter den. Elaka tungor säger att det beror på att hon gjorde en näsoperation och därför gick miste om sitt karaktäristiska utseende. Hur det är med den saken kan nog dock bara skådespelerskan själv svara på. Den andra huvudpersonen, Patrick Swayze, blev dock en hyllad skådespelare och gjorde många storfilmer efter Dirty Dancing och fram till sin död. Kort sagt, vill du se en film med både kärlek, snygg dans och härlig musik är Dirty Dancing fortfarande ett säkert kort.

Tiodans är det som på engelska kallas ”ballroom dancing”. Skillnaden mellan den engelska och den svenska termen är dock att ”ballroom dancing” kan avse rent social pardans, medan tiodans uteslutande är en tävlingsform.

Så som namnet antyder består tiodans av tio olika danser. Dessa fördelas i två olika delar: standarddans och latinamerikansk dans. Inom standarddansen hittar man modern vals, wienervals, quickstep, tango och slowfox, medan den latinamerikanska dansen består av cha-cha-cha, rumba, samba, jive och pasodoble.

Vid en tävling dansar flera par samtidigt på dansgolvet. Deras dans bedöms av domare, som tittar på saker som parens hållning, deras ”frame” (det vill säga deras fattning om varandra), deras musikalitet och uttryck, hur de rör sig över golvet, deras fotarbete och deras presentation. Domarnas poäng för varje par läggs sedan ihop, och paren med högst poäng går vidare till nästa omgång. Efter ett visst antal omgångar kommer man till finalen, och hur många par som dansar i finalen kan variera från tävling till tävling – ibland dansar så många som åtta par samtidigt i finalen. I finalen övergår domarna till det bedömningssystem som tidigare användes inom konståkning, det vill säga att varje par får en poäng mellan 1,0 och 6,0.

En viktig del av tiodansen är klänningarna och kostymerna. Att se på tiodans är att se på ett färgsprakande spektakel av starka färger, paljetter och strass, liksom ofta extravaganta håruppsättningar och sminkningar. Ett sätt att spara tid när man ska ha sådana håruppsättningar, samtidigt som man ofta måste byta outfit på kort tid, kan vara att använda en peruk som redan är förberedd. På Partykungen.se hittar du både naturtrogna och mindre naturtrogna peruker, som passar lika bra till fest som till andra tillfällen.

Man har länge använt dans som både fysisk och psykisk terapi och idag använder man sig av denna konstform för att hjälpa den som har parkinsons. Det har visat sig att

dans hjälper Parkinsonpatienter på många olika vis, inte minst genom att träna balans och koordination; två av de förmågor som sjukdomen bryter ner. Det finns exempel på svårt sjuka och handikappade patienter som plötsligt kommer till liv och kan dansa vackert när tillfälle bjuds, och det verkar ha att göra med att andra nervcentra i hjärnan aktiveras när man dansar.
Parkinsonförbundet organiserar landet över olika danskvällar för dem som vill och här får man både dansa själv och med varandra. Det finns hjälpredskap att tillgå, som rullatorer och ledstänger, och man får både improvisera och följa specifika koreografier.

Detta ger inte bara fysisk träning utan även glädje och gemenskap; alla deltagare kan få stöd av varandra och uppleva att de inte är ensamma med sitt tillstånd.

Vare sig man är bra eller dålig på att dansa så är dansfilm något som absolut alla kan njuta av. Det finns massor av filmer att välja och vraka mellan och enligt SvD är några av de bästa dansfilmerna de följande:

Billy Elliot

Den unga arbetarklasspojken Billy Elliot vill inget annat än att dansa och måste kämpa både mot faderns och samhällets förutfattade meningar om killar som dansar. En både rolig och gripande film som handlar mer om attityder än dansen själv.

Vita nätter

En 80-talsfilm med Michael Baryshnikov i huvudrollen om en sovjetisk avhoppare i USA. Massor med underbara scener både med balett och modern dans, med hjälp av den likaså skicklige skådespelaren och dansaren Gregory Hines.
Pina Bausch och Parisoperan

Ett antal fantastiska dokumentärer om tyska Pina Bausch olika uppsättningar. En kaskad av dansföreställningar, intervjuer och ren dansglädje. Man får också en inblick i livet runt Parisoperan.

En av de många fördelarna med att dansa, förutom att det är kul, är man också kommer i form med denna typ av rörelse. Vem har inte beundrat dansares kroppar som är så starka och smidiga? Detta har många gym tagit tillvara på och idag finns det många olika sorters dansklasser på de flesta av dem, bland annat hip hop, jazz dans, zumba, magdans, pole dancing och afrikansk dans.
Bland de senaste trenderna är träningsdansen AfHo som spridit sig som en löpeld över världen.
Namnet är en kombination av orden Afro och House, eftersom det är just kombinationen av dessa två som man sysslar med. Man använder sig av den afrikanska dansens typiska stora svängande rörelser till takterna av rytmisk housemusik. Allt eftersom lär sig deltagarna hela koreografier av varierande intensitet, ständigt ackompanjerat av den medryckande musiken.

Alla kan vara med på AfHo och många upplever denna typ av dans som mycket befriande då man verkligen kan tillåta sig att släppa loss. Man får utlopp för känslor och stress samtidigt som det är bra för midjemåttet. En bättre kombination kan man knappast önska sig så det är bara att köra igång!

Folk har alltid gillat dans, skvaller och tävlingar och i dagens realitytider har det inneburit en fullkomlig explosion av dansprogram på TV. Varje kväll sitter miljontals tittare som klistrade vid sina rutor för att beundra, skratta åt och rösta på sina favoritdansare och om man vill utforska världens alla dansprogram finns det massor att välja på.

Bland de populäraste dansprogrammen på svensk TV genom tiderna är Floor Filler, Shall we dance och Let´s Dance. Det sistnämnda programmet måste nog betraktas som det absolut mest framgångsrika då man redan är inne på den tolfte säsongen med stor succé och det ständigt rapporteras om deltagarna i media.

Konceptet är relativt enkelt: ett antal kända personer, gärna lite osannolika som politiker eller sportlegender, får tillsammans med professionella dansare lära sig etablerade danser som tango, rumba och cha cha och måste sedan framföra dem inför en jury och en enorm TV-publik. För vissa går det förvånande bra, som när Ingemar Stenmark vann år 2015, medan andra åker ut på momangen, till allas förtjusning. Det handlar också om lite förnedrings-tv; det är ju lite kul när de rika och kända trillar och landar på ändan.

Dansplågor är något som världen drabbas av med jämna mellanrum och i moderna tider verkar det vara vanligare än någonsin. Här handlar det inte om skönhet utan snarare om skratt, glädje och gemenskap och melodierna är minst sagt, banala – därav benämningen dansplåga. Det är frågan om låtar och danser som folk antingen avgudar eller fullkomligen hatar men som oavsett hur man känner och tycker lätt blir så kallade hjärnormar – det vill säga melodier och takter som helt enkelt fastnar på hjärnan!

Ett av de nyare och mest illustrerande exemplen på hur en dansplåga skapar extremt delade känslor är den sydkoreanske artisten PSY’s Gagnam Style som enligt den amerikanska topplistan Billboard länge var det mest spelade videon på YouTube. Samtidigt röstades låten och videon fram som den mest hatade någonsin, vilket väl illustrerar hur en klassisk dansplåga är lika mycket källa för glädje som tortyr, beroende på vem som hör den.

Vad Gagnam Style, liksom alla dansplågor, har som får folk att fastna är en enkel uppbyggnad men en rak och upprepande refräng liksom dansrörelser som alla kan lära sig. Unga som gamla kan liksom inte låta bli att härma rörelserna, och till och med de som hatar låten kan knappast låta bli att på ett ”hånande” sätt efterapa dansrutinen.

Går man tillbaka några år i tiden hittar man många andra dansplågor i samma stil. Vem minns inte ”Macarena”, till exempel? Två spanska, medelålders herrar iförda kostym framför i videon entusiastiskt låten som ingen kunde texten till men dansen, däremot, den kunde alla. Den består av enkla armrörelser och ett hopp, så alla kunde lära sig den, och på fester och diskotek flög folk nästan maniskt upp på dansgolvet så fort de första, mycket identifierbara takterna hördes. Andra exempel på dansplågor är The Spaghetti Song, Lambada och Harlem Shake.